Jag har blivit en snigel

Ja det måste vara enda förklaringen till varför jag inte uppdaterat, kan tänka att ingen orkar kolla bloggen längre för att se om jag skriver nåt,men nu är jag på G igen.
Vi var i Lycksele hos min pappa,och så åkte vi till Vilhelmina där jag växte upp, mycket var förändrat ,men mycket var likadant.
Vi gick i parken utanför skolan och när jag gick fram emot byggnaden så rann tårarna plötligt ner för mina kinder, jag blev förvånad, var det av längtan tillbaks,eller av glädje över gamla minnen,eller sorg över de 2 i min klass som inte lever längre ?
Jag vet inte,men det var mycket känslofyllt.
Så var vi också och tittade på huset där jag hade bott,det var så omgjort, ny färg, utbyggnader,kände knappt igen mig.
Det var inte lika känslosamt, kändes mest förvirrat,att en gång var det hemma, att jag var på den gatan varje dag, nu var det som en avlägsen dröm.

( På tal om dröm, inatt drömde jag att jag träffade Liza Marklund, minns inte vad hon sa, men lycklig var jag ,hihi )

Hälsade också på en av mina kusiner i Vma, hon bjöd på supergod kycklingpaj,varför gör man inte paj oftare ?
Utanför posten satt samma gamla skylt med POST kvar,den var nog sen 60 talet eller nåt,och under den,en modern med "svensk kassaservice".
Men nog om sentimentala resor nu, jag har jobbat några veckor efter semestern och det har gått bra,tills de börjasde gräva efter fjärrvärme, måste cykla över smala broar för att dela tidningarna, ibland måste jag gå, undrar hur de som gräver tänker.
Kolla eländet.