Att vi åkte till Norge i år berodde på vår förra resa, tänk att en sak leder till en annan, hade inte flygplanet varit sent från Lanzarote i april så hade vi ätit frukost på hotellet vid Arlanda och åkt hem på morgonen, men nu missade vi frukost så vi åkte till McDonalds, och där upptäckte vi en loppis bredvid. På loppisen hittade vi en låda vykort, Claes köpte hela lådan till ett bra pris, när vi stannade för att sträcka på benen kollade vi lite på korten och så hittade vi världens häftigaste kort.
- Kolla, Hell ! Dit måste vi åka, sa Claes.
Väl hemma googlade vi och såg att det låg nära Trondheim, och innan vi ens hade packat upp så hade vi börjat planera vår resa till Hell.
När vi ändå skulle dit ville jag till Bodø och Saltstraumen som jag har fina barndomsminnen ifrån, och Claes ville till Oslo så han kunde träffa sina föräldrar som inte hade så långt att åka från sitt lantställe i Dalsland, och så hamnade vi på en lång resa som tog 7 dagar.
Vi anlände sent på kvällen till Trondheim, som jag skrivit i tidigare inlägg, och innan vi åkt på en smal väg som slingrade sig genom många små byar var vi framme 0.25.
Bildbevis på att vi var där mitt i natten.
Synd vi inte hade den här låten med oss att lyssna på när vi åkte dit.
Men vi kommer nog att återvända om några år för att se på resten av orten, och Trondheim är ju värt att stanna några dagar i.
Om ni inte orkar lyssna på hela låten, vid 1.55 sjunger hon " They say she´s been to Hell "
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar