Jag har tagit ett viktigt beslut

Jag delar tidningar, och måste vara ute 3 timmar per natt i alla väder, ösregn, - 30 eller snö upp till knäna, ofta på vintern så blir det en timme övertid utan betalning per dag, men cheferna tycker inte synd om oss, utan anklagar oss bud när vi inte hinner bli klara lika snabbt som på sommaren.

Om jag inte får ett annat jobb så säger jag upp mig till vintern ändå, bättre det än att bli sjuk av förtvivlan ,och med min fot ( hallux vallgus )som jag inte får nån hjälp av ortopeden med ,och mitt knä krånglar också till och från.
Jag har mått väldigt dåligt hela vintern, haft lätt för att gråta och bara känt att allt är meningslöst. Det som hållt mig uppe är tanken på att det blir ljusare för varje dag, att sommaren kommer :)

Jag kom att tänka häromdan på Eino Hanski,i boken De långa åren, hur de flydde från sovjet och sen när de åkte båt till sverige så var det storm , och båten höll på att sjunka, de fick kasta allt de ägde överbord för att inte båten skulle sjunka i stormen, och de gjorde det för att leva, ja det tog ju flera år innan jag vågade skilja mig pga ekonomin, men sen bestämde jag mig för att " kasta huset överbord" för att leva, och det gick bra med Guds hjälp, och min personliga bankman ,så jag kunde behålla det.
Och sen träffade jag en ny man och fick bättre ekonomi.
Så kan jag väl kasta jobbet överbord också för att leva, man måste ju ha tro .
Om cheferna var förstående hade det varit annorlunda, men när man bara blir förnedrad och anklagad, då kan de behålla sitt jobb i snö.
Jag vet det nu att jag kan inte förmå mig att ha det här jobbet en vinter till, jag ska bli fri,om jag så ska bli fattig på kuppen . Det är för få timmar jag jobbar för att få a-kassa nämligen.
Jag ska sova på nätterna som en riktig människa.
Nu stiger jag ju upp kl 2.20 , 6 dar i veckan, det känns inte kul, efter 16 år är jag trött på det.

Jag har berättat på ett pysselforum, och flera säger att jag gör rätt, min familj och mina kollegor säger också att det är ett bra val.
Det känns verkligen skönt, och redan nu har jag mer energi och känner stor glädje.
Visst hoppas jag ju på att få ett annat jobb tidigare,men får jag inte det så blir november sista månaden jag jobbar åt en chef som inte behandlar mig med repekt.