tisdag, maj 11, 2010

En utflykt till återvinningen

Det är gratis att fara till återvinningen, i en del andra städer tar de ju inträde !
Undrar varför,de ska ju vara glada att folk släpper av skräp där istället för att dumpa det i skogen. För några år sen började sopor kosta per kilo här, då började folk släppa sina sopor vid bensinmackar, i skogen, i hyreshus soprum osv, men det gick över efter ett tag ,de insåg nog att 1 kr per kg inte är så mycket ändå.

Idag är Claes ledig, så han har krattat en del i trädgården.
Sen åkte vi till återvinningen med en påse blandat brännbart ( gamla kläder mm ) diverse kartonger, batterier, glödlampor, gamla ihoptorkade nagellack mm.
Så var vi och klagade på ett kvitto som var fel summa på,men det var för 2 veckor sen,och vi hade inte kommit oss för att fixa det,men vi fick 42 kr tillbaks och en ursäkt.
Även bibblan fick ett besök, skönt att lämna igen sånt som håller på att gå ut.
Sen har jag sorterat lite cdskivor och ansökt om ett jobb.
Städat toa, och plockat bort döda blomblad.

Claes har dammsugit och tagit hand om disken,och monterat upp ett element som går på ström,det ska vi ha i källarhallen,där det inte finns några element,och det brukar bli riktigt kallt på vintern.

Elis har renbäddat och dammsugit på övervåningen.
Dessutom har vi läst kyrkligt tillsammans, otroligt att man hinner så mycket vissa dar, det känns verkligen bra,det här är ungefär vad jag hinner på en vecka annars.

1 kommentar:

Charlotte sa...

Vissa dagar är bara sådana, då hinner man allt. Men du, ta betalt för sopor??? Vad i??? Nu höll jag på att skriva något fult där, skäms på mig... men här är det gratis. Vi har passerkort visserligen för man måste bo i kommun för att få slänga där. Kom just på att jag måste dit idag... suck. Inte direkt mitt favoställe om man säger så. Annars har jag lyckats med konststycket att stressa upp mig igen... jag blir galen! Hur råder man bot på det. Får nog ta ett djupt andetag och varva ner... kram på dig! Ta hand om dig!!! Du härligt att du kan läsa kristenlitteratur med familjen... jag är liksom lite ensam här om att läsa och tro vet du.