En av mina kompisar har en pojkvän från England, eller ska man säga Storbritannien.
Så frågade jag honom hur många svenska ord han kan, då garvade han och sa att alla frågar ju det.
( Vilket får mig att tänka på min man som är från Göteborg, och alla frågar honom " Och hur trivs du här i Umeå då ? " fast han bott här i snart 5 år nu. )
Men svaret på hur mycket svenska han kan,det visste han inte själv, kanske 500 ord eller nåt.
- Prata med mig så ser du hur långt jag hänger med, svarade han
( jamen varför är man så,att alla ställer samma frågor till en person när man får veta att den inte är från stan ? )
Han hade en kul berättelse också, om att när han fick veta att hans tjej ,som han då ännu inte hade träffat, för de blev bekanta på nätet, var med i en kyrka.
Han ville besöka kyrkan i sin hemstad för att se hur det är ,och vad hon tror på.
Så han ringde en av ledarna i kyrkan för att be om vägbeskrivning, och de pratade ett bra tag.
När han sen på söndan kom till kyrkan så var det ungefär 150 personer där,och typ alla visste konstigt nog vem han var !
- Välkommen ! Så det är du som har en flickvän i Sverige , sa nästan alla och skakade glatt hand med honom, han blev såklart lite chockad och överväldigad över hur snabbt ryktet hade spridit sig. Men han tyckte att de var trevliga ändå, så då vågade han sig till sverige och henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar