Fler dockskåp

 Ja vad säger man, igår ( fredag ) var vi på loppis, och hmmm jag köpte 2 dockskåp !
Det här har inte ens ett tak, men en rullgardin och en söt tallrikshylla, bara 50 kr.
Jag tänkte att det kan bli en restaurang med takterass.

 Det här är nåt hemmabygge, jättestort, jag tror det kan vara lagom åt Barbie, har inte mätat än, 50 kr det med.

Idag har vi städat i garaget, och oj vad bråte vi hade, otroligt att bilarna ryms bland allting.
Vi rensade ut :  2 säckar brännbart, en halv säck metallskrot, en säck elektronikskrot, 4 kassar pant, en halv kasse norsk pant, en kasse kassettband och cdskivor som ska kollas igenom, bland annat ett band jag letat i flera år.
En trehjuling som ska säljas , 3 kartonger till en loppis och en kartong miljöfarligt avfall ! ( norska panten tar vi med på semestern, det blir ju pengar det med )

På tal om Norge, jag ylade högt när vi såg en film som egentligen inte var nåt vidare, Boat trip, heter den, men Roger Moore var ju med. Hur som helst, en kille råkar vara i ett gäng bögar när han träffar Victoria Silvstedt, och han ska förklara för henne att han inte är bög.
" Strejt som en Volvo på en avgiftsbelagd väg i Oslo "
Inte för att jag förstår liknelsen, men vi ska ju till Oslo med Volvon, så det blev rätt kul.

Norrbyskär

 I onsdags åkte vi ut till Norrbyskär, man kör ca 40 minuter söder om Umeå till Norrbyn och tar sen färjan. Det här är den gamla färjan som jag åkte med på 80 talet, den är fin, den nya är tråkigare, större men med mindre personlighet.

 Resan kostar 55 kr per person tur och retur, det är inte långt, på bilden ser man relingen, och så ön där ute, det tar bara ca 15 minuter att åka över.

 Claes är förväntansfull, nu åker vi !

 Biltrafik är inte tillåten på ön, bara några enstaka fordon får köra där, som nån firmabil sommåste över och göra sitt jobb, då fraktas en bil på färjan, men det blir trångt.
Ändå hittade vi ett volvokadaver bakom museet.

 Och övergivna tågvagnar, blev lite Tjernobylkänsla, så ser det ut där med, nöjesfältet skulle invigas bara dagar efter katastrofen, och nu är allt överväxt.
Norrbyskär känns lite övergivet med, på 1800 talet var det en blomstrande industri med många bofasta, ett riktigt tåg, linbana mm, nu är det bara på sommaren folk bor där.

Konst inne i museet, de var så levande, man förväntade sig att de skulle hoppa upp och säga Hej !

 En modell av ön på 1800 talet, åh så  mysigt, jag önskar jag hade plats med en sån modell hemma, jag hade kunnat stå hela dagen och titta på alla detaljer.

 Det fanns också flera små hus där 1920 talet var gestaltat i skala 1:3, ett kök, ett sovrum, en skola osv.

 Vi gick gatan fram och det kändes som i Lilla huset på prärien, alla vita hus i rad längst huvudgatan.
Claes blev sugen på att köpa ett hus.

 Bäää på er små fårskallar.

 Det är otroligt vackert och fridfullt där ute.

 Lunch, buffé kostade 169, men vi kom just när lunchen var slut, så vi fick det för 99 kr. Massa gott var det, broccoligratäng, hommous, tjälknöl, bönsallad mm.

 Vackert som sagt, synd bara det var mulet mest hela dan.

På vägen hem stannade vi vid Betnessand, Umeås populäraste badplats, men det var bara en familj där, jag gick ner i vattnet till knäna, men det var ju iskallt, jag tappade känseln nästan, ändå var det en av årets varmaste dagar, ca 25 grader i luften.

Turist på hemmaplan

 I går måndag, var jag och Claes på fotosafari i Obbola. Vi skulle till Vitskärsudden, men stannade först till på Granströms väg.
Ingen större mening att ha en grind när staketet är borta.

 En trolsk sjö.

 Fotograf Claes Bengtsson in action.

 Sen kom vi ut på Vitskär.

 Alla bilderna tagna mellan 22.20 och 23.07 Norrländska sommarnätter är nåt speciellt.

 Salteriet i Obbola by.

 Ikväll var det dags igen, vi åkte till Holmen, den lilla ön som är mellan Holmsund och Obbola.
Men oj så uppätna vi blev, jag brukar inte tycka att mygg är något problem,men i år är det grymt.

 Kolerakyrkogården. Det var på 1800 som en epedemi gjorde att 18 personer dog och blev begravda ute på den lilla ön.

 Ute vid vattnet blev det lite bättre, men plötsligt fick jag en mygga i ena näsborren !

 Sen åkte vi till Naturreservatet vid Bergöbron på Obbola.
En hängbro.

 Kändes som Indiana Jones när vi gick över hängbron, och nåt så oerhört vad mygg det var !
Jag har aldrig varit med om så mycket mygg i hela mitt liv, det var helt svart över bron, jag fick hålla för näsa och mun för att kunna andas, och med den andra handen viftade jag vilt, och önskade att jag hade haft en eldkastare och fått steka myggen.

 Fort, ta en bild och skynda vidare ! Ingen idyll utan ett mygginferno.

Där står vår Volvo och väntar.

Jag sätter det här inlägget i kategorin resor, för åker man bil blir det ju automatiskt en resa.

16 åringen

 Idag fyllde min älskade Elis 16 år, tänk att tiden gått så fort !
Men han var inte så ivrig att vara med på bild direkt det här är den bästa jag lyckades med av 4, han satt mest och dolde ansiktet i handen.

På kvällen var jag och Claes på utflykt till Sävar och hjälpte våra vänner Rich och Rhonda och deras barn att packa, de ska återvända hem till USA, vi kommer verkligen att sakna dem, i tre år har de bott här, men nu återvänder de till sina familjers glädje, men till sorg för vännerna i Umeå.
Vi hade sån tur och fick en stor färgburk som de aldrig ens hade öppnat, färg har vi verkligen behov av just nu när vi håller på att få ordning på huset.

2 år av sorg

I torsdags var det 2 år sen min Sasha blev en ängel.
2004-10-19 - 2011-06-20
Ont det gör ont ....
Men konstigt nog fick jag en vän som gåva av henne. Claes hade en spelgranne på Facebook, en dansk kvinna vid namn Berit. Samma dag som Sasha dog, upptäckte vi att Berit hade skrivit att hennes Charlie dött. Jag hoppade högt, vad händer, vilket sammanträffande, så jag skrev ett meddelande till henne, det visade sig att hennes katt var också  sjuk och hade avlivats hos veterinär.
Om Sasha hade dött en vecka före eller efter, så skulle jag nog inte ha börjat skriva till Berit, och nu är vi goda vänner, jag tycker mycket om henne. Jag hoppas att vi kanske ska kunna hälsa på hon och hennes man nästa år.

Morfars barndomshem

Jag fick ett inramat foto i fjol, som föreställer morfars barndomshem i Kåhlsta, Ullånger.
 Jag vet inte vilket år bilden togs, men det borde ha varit på 30-40 talet. Bilden är visserligen i färg, men när jag tittar på den på nära håll känns det som att nån färglagt den, det var väldigt populärt ett tag med kolorerade bilder.
Det är väldigt skickligt gjort , och  jag vet inte när färgfoton kom ?
Morfars föräldrar dog 1952 respektive 1959, så bilden måste hur som helst vara tagen senast på 50 talet.
Morfar ärvde bilden av sina föräldrar, sen har min morbror haft den, men han har inte plats nu när de flyttat till lägenhet, så den hamnade hos mig, jag tar emot alla släktklenoder med varm hand.
Bakstycket på ramen var lite löst, så glaset var mycket dammigt på båda sidor, det blev en enorm skillnad när jag putsade upp det. När jag nu ska stoppa in fotot i ramen såg jag på baksidan, tejpen som en gång använts för att hålla fast baksidan.
Ullångers möbler, och så telefonnumret 102.
Jag ska använda genomskinlig packtejp så jag inte täcker över den gamla mysiga tejpen.